There is no such thing as heroes in war!

Jag förstår inte, jag kan verkligen inte fatta hur män, kvinnor oxå men oftast och till största dels män tänker när de  änmäler sig frivilligt att gå i krig och ser typ fram emot de?! Hur kan man vilja och längta till att åka och kriga? Döda andra människor? Se andra människor dö och skadas? Ta ifrån en familj sin familjemedlem. Till ett krig sverige inte äns är igentlien inblandad i. De spelar ingen roll föresten om sverige är me eller inte, alla som anmäler sig frivilligt att kriga kan nån snälla berätta hur man tänker då? De gör ont i mitt hjärta att människor längtar till de! 

"I kicked in the door I yelled my commands The children, they cried
But I got my man, We took him away, A bag over his face
From his family and his friends. hero of war Yeah that’s what I’ll be
And when I come home They’ll be damn proud of me"

I mina öron så är de så sjukt hur skulle man kunna komma hem och va solt över nåt sånt?! De är inte ett jävla tv-spel där de blir game over du dog men om några sekunder igen lever du och får bara börja om. Träffas du av en kula så är chansen stor att du inte får en andra chans! Varje gång du blir träffad av en gummi kula när ni "tränar" för att gå ut i krig tänk om de vore en riktig kula då? Då hade du inte funnits nu. När ska folk förstå de är på riktigt de är ingen lek de är på blodigt jävla alvar. De är inte coolt de är inte status. 

There is no such damn thing as heroes in war!



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Cecilia

<3

RSS 2.0